Kulturutredningen är här: håll dörren öppen!

I går fick vi äntligen veta: Vad är det kulturutredningen har tänkt ut under de korta månader som de haft till förfogande för att komma med förslag om hur kulturpolitiken ska anpassas till en ny tid. Vi var många som hade samlats på Kulturhuset i Stockholm för att lyssna till Eva Swartz Grimaldi och hennes kollegor i kommittén. Det som presenterades var i stort sett det som läckt ut i medierna de senaste veckorna: en omfördelning av statliga medel till regionerna, stora sammanslagningar av statliga myndigheter, nya kulturpolitiska mål. Men också en längre förklaring om vad man vill uppnå: en ökad betydelse för kulturen i samhället, bättre villkor för kulturarbetare och mer samarbete mellan politikområden.

Nu är det vår tur: Att läsa de nära 900 sidor som utredningen lämnar efter sig, att provlaga utredningens recept för en förnyad kulturpolitik och att diskutera, diskutera, diskutera. Redan nu har ett stort antal personer gett sina första omdömen, de flesta försiktiga, andra mer öppet positiva eller negativa. Det jag är mest rädd för är att många nu går hem till sin egen hörna i kulturlivet: att företrädare för olika konstformer, olika institutioner och organisationer läser utredningen utifrån sina egna intressen och sedan startar positioneringen. Jag vill uppmana alla att göra tvärtom: håll dörren öppen, prata med så många som möjligt, med så många olika perspektiv som möjligt och läs betänkandet grundligt. För oavsett vad som står där så är detta en fantastisk möjlighet för dialog om kulturpolitik. Att börja slåss inom kulturlivet gynnar ingen, det är dags att inse att kulturen inte bara är att ekosystem där alla delar behövs utan att det också finns en kostcirkel: vara sig du vill eller inte så behöver du både politiker, administratörer, konstnärer, publik, amatörer, förvaltare och provokatörer för att få till en kulturpolitik som kan göra Sverige till ett världsledande kulturland.